Annons:
Etiketttheravada-forest-tradition
Läst 750 ggr
Fredrik1
11/17/18, 2:25 AM

Intervju med Björn Natthiko Lindeblad

"Tidningen Mind 15 november, 2018 Från business till buddhism – en intervju med Björn Natthiko Hur hade ditt humör varit om din KOL-sjuke pappa för bara några veckor sedan gått bort, efter att ha nyttjat aktiv dödshjälp i Schweiz? Och ditt tåg från Göteborg upp till Stockholm – där du bara ska tillbringa drygt tre timmar för att bli fotograferad och intervjuad innan du ska ta samma tåg tillbaka – såklart blivit försenat. Irriterad? Ledsen? Kanske arg? Ja, det hade varit högst normala reaktioner. Men Björn Natthiko Lindeblad, som precis varit med om just detta då vi ses på Minds kontor på Södermalm i Stockholm, har nära till både leende och skratt. Och det går inte att utläsa ens ett uns av att det skulle vara en fasad. Björns goda humör är genuint, trots att han älskade sin pappa och trots att han helst ser att tågen kommer i tid. Det krävs träning för att nå en sådan acceptans av det som händer runt omkring en. Och tränat på det har han gjort – för han har inte alltid hanterat livet som han gör idag. För de flesta människor är ens identitet något som är relativt statiskt livet igenom, möjligtvis med undantag av någon så kallad ”fas” man gått igenom under tonåren. Det är lätt att identifiera sig med sitt jobb, sin samhällsklass och sina hobbies, och till viss del låter vi nog omgivningens blick påverka hur vi ser på oss själva och vår identitet. Björns identitet har varit allt annat än statisk, även om han säkert innerst inne alltid har varit samma pojke som i 13-årsåldern upptäckte boken Måsen: Berättelsen om Jonathan Livingston Seagull i hans föräldrars bokhylla. Trettonårige Björn Lindeblad fascinerades av måsens filosofiska tankar och sökande efter mening bortom att hitta föda för dagen, och han började leta upp och sluka böcker med liknande teman. De som stod Björn nära blev medvetna om att han hade en sökande och grubblande personlighet. Men några år senare, då han studerade på Handelshögskolan i Stockholm, var det en annan person som klasskamraterna såg i honom. – Jag har i efterhand förstått att mina kompisar på Handels tyckte jag var som klippt och skuren för näringslivet, en klassisk handelsungdom. Jag var ju ung och ville att det skulle fungera, så visst, jag såg väl ut ungefär som de andra på skolan och gick på samma intervjuer, berättar Björn Natthiko Lindeblad. Men på insidan kände sig Björn inte riktigt hemma i miljön. Som att han noggrant beskar delar av sin personlighet. Medan vissa delar framhävdes i skolan och senare i näringslivet, fick andra delar gömmas undan och bara komma fram i tryggheten av hemmet. – Det fanns två delar, minst. En del som var tydlig för de som inte kände mig så väl, och en annan mer sökande del som de som kände mig väl var mycket medvetna om. Redan dag ett på Handels så kände jag att ”här får jag anstränga mig för att passa in”, minns han. Björn måste ha ansträngt sig ganska bra, för bara några år efter han gått ut Handels skickades han som tjugofemåring till Spanien för att bli tidernas yngsta ekonomichef inom den multinationella Aga-koncernen. Men trots framgångarna var det någonting som skavde, och när Björns dåvarande flickvän kom fram till att det nog inte skulle fungera dem emellan, så öppnade sorgen upp för reflektion. Han beskriver det som att han blev tvungen att skala av lite av extra-lagerna som han hade satt på sig själv för att klara sig i näringslivet. Nu blev han känslomässigt tillgänglig för sig själv. – Någon månad efter att hon hade åkt låg jag på soffan i Spanien i mitt hus vid havet, med alla de yttre tecknen på framgång. Då hade jag nyligen läst Zen och konsten att sköta en motorcykel för typ tredje gången, och jag hade plockat upp den här idén från boken att; det som är rofyllt och stilla i människan, det är värdefullt. Därifrån kommer bra saker. Så, där låg jag och oroade mig för vad som skulle hända i veckan, med möten och rapporter… då vände jag uppmärksamheten mot andetaget, släppte tankarna som gjorde mig orolig och hittade lite lugn och ro. Det stillade sig en aning i hans huvud, och efter drygt tio minuter bubblade idén upp att det var dags att gå vidare från näringslivet och byta riktning. Björn menar att beslutet inte var något han rationellt resonerade fram, utan att han istället lät intuitionen visa vägen. – Vi människor har flera sätt att komma fram till saker, ett är resonerande, men ibland står någonting bara plötsligt klart för oss. Den biten glöms lätt bort. Jag upplever att den intuitiva sidan av oss blir mer tillgänglig av att vi regelbundet försöker komma tillbaka till något som inte är fullt av ord. I mitt fall är det meditation, för någon annan är det promenaderna med hunden eller att lattja med barnbarnen, att hålla på i trädgården eller snickarboden. Men det där med meditation kom senare. Björn flyttade hem till Sverige och pluggade litteraturvetenskap. En dag på väg till skolan såg han en reklam på spårvagnen för en ny telefonjour som hette ”Någon att tala med” som öppnade i Göteborg då. Där började han som volontär varje torsdag klockan 19 till 23. – Jag upptäckte att när jag kom ut vid 11-tiden på kvällen så mådde jag så bra. Mindre ensam, mindre separerad, mer plats i bröstet, mindre känsla av meningslöshet. Jag har nog ofta haft ett melankoliskt eller till och med depressivt stråk i psyket, och det lyfte ofta under de passen. Det var jätteberikande." https://mind.se/aktuellt/fran-business-till-buddhism-en-intervju-med-bjorn-natthiko/

 "Be kind whenever possible. It is always possible"   H.H Dalai Lama

Annons:
Upp till toppen
Annons: